Den är här...

Den är här... just när jag skrev det slog det mig att det nog lika gärna kunde handla om snön som av något okänt jävelskap har uppenbarat sig över natten (Föll den från himlen eller växte den upp ur marken? - Hur som helst, det måste ha varit obehagligt, som muminpappan skulle ha sagt), men jag tänker förstås mest på det inbundna resultatet av de senaste årens arbete som jag fick i mina händer på förlaget i går.

Det är nu inte första gången som jag håller i en bok jag varit med om att jobba fram, men ta mig katten om det blir mindre märkligt för det. Någon slags magi som gör att den där texten som såg så rörig ut på skärmen, plötsligt blir en bok.

Som de förra gångerna är det också en blandad känsla av lättnad över att vara färdig med ett långt arbete och en känsla av att nu är det dags att summera erfarenheterna och försöka lägga på minnet vad man ska tänka på till nästa gång. Varje bok är annorlunda, men varje gång lär man sig saker man kan ta med sig till nästa. Det är nog det jag uppskattar mest av allt.

I kungens stora slott, storastorastora kök, där finns en litenliten piga... och så en historiker förstås

För tillfället håller jag på och går igenom en herransmassa gamla tidningar. Då snavar man oförhappandes på både det ena och det andra.

I Hufvudstadsbladet 7.4.1900 finns en del upplysningar om brittiska drottning Victorias hov att hämta. I synnerhet noterar jag den ärftliga titeln som hovhistoriker (med en lön på 500 pund i året) - inte så illa!

 

Vikingarnas tekniska kunnande, del II - en uppdatering

 

Någon som har följt den här bloggen kanske kommer i håg att jag för ganska länge sedan skrev om att jag försökte lära mig nålbindning (en teknik som bland annat användes på vikingatiden och medeltiden före vanlig stickning och virkning uppfanns).

Någon kanske också minns att det inte gick så värst bra.

Nå, nu har jag tillslut fått tag på en riktig nålbindningsnål av ben (köpte den i Nordiska museets butik då jag var i Stockholm senast). Och sidubara! Nu går det ju riktigt bra. 

(Problemet innan var att den tränål jag hade tidigare var gjord av ett alldeles för mjukt träslag så garnet fastnade hela tiden i små flisor och trasslade till sig.)

Skam den som ger sig. Nu ska det bli vikingavantar här...

Marknadsföringsidén som floppade stort

Det är inte bara Fazer, Cloetta och Brundbergs som fått omvärdera sina föråldrade varumärken i sötsaksbranschen. Här kommer ytterligare en marknadsföringsidé som inte gått till historien som en av de mest geniala.

De andra boerkriget pågick för fullt i Sydafrika 1899-1902 och de finska tidningarna rapporterade dagligen om krigshändelserna under flera år. Kriget blev med tiden oerhört blodigt och brutalt - men de värsta händelserna låg ännu i framtiden i april 1900 då den här karamellannonsen ingick i Hufvudstadsbladet.

I Finland där man likt boerna levde i skuggan av ett  stort imperium fanns det säkert många som såg en del paralleller mellan Finlands ställning i förhållande till Ryssland och boernas kamp mot britterna. Då kunde det av allt att döma kännas som en god markandsföringsidé att sälja boerkarameller från Helsingfors nya karamellfabrik. President Krüger och general Joubert var namnen på Boernas ledare.

När kriget tog slut några år senare hade cirka 30 000 civila boer dödats utöver de militära förlusterna. En stor del av de civila offren dog av hunger i brittiska läger. Då framstod den här karamellannonsen nog som århundradet sämsta markandsföringsidé.