Blogga om historia

Bland deltagarna (ca 30 pers) på den kurs i vetenskapskommunikation som jag har deltagit i under hösten, fanns det bara två personer (varav jag var den ena) som bloggar. Det här var för mig ganska förvånande. Exempelvis inom den anglosaxiska världen är bloggar och social media redan en naturlig del av forskarens arbetsmetoder och ett självklart sätt att sprida och popularisera vetenskap och forskning (här finns ett bra inlägg på det).

För tillfället driver jag två bloggar. Dels skriver jag här på den här adressen sedan 2009 och dels fungerar jag sedan ett knappt år tillbaka som webbmaster och koordinator för projektbloggen På jakt efter familjen.

Själv tycker jag att det är viktigt att bloggarna inte ska vara för akademiska. En bra blogg ska vara kortfattad och gärna trevlig och lättfattlig att läsa. Den ska sträva till att väcka intresse och uppmuntra till fortsatt diskussion. En blogg får gärna inspirera andra och dela med sig av idéer. Den ska inte vara en utdragen ensam monolog. Om det finns en möjlighet ska den gärna också innehålla bilder och länkmaterial som ger ett mervärde för läsaren.

Till bloggens fördelar hör den kontakt man får med sina läsare, kommentarerna och responsen. Som bloggskribent har man direkt nytta av bloggen på flera olika sätt. Bloggen är ett bra sätt att visa vilka intresseområden man har. I dag googlar sig folk till allt mer och mer information (no kidding – jag lovar! Kolla bloggstatistik någon gång...). Om bloggen dyker upp i rätt sökning kan det leda till många spännande möten med de mest oväntade läsare. Bloggen är också ett bra övningsredskap för den som skriver. Bloggandet skärper förmågan att formulera sig kort, klart och lättfattligt.

Så – helt i enlighet med genrens anda. Här kommer några tankar om hur man skriver bloggar (a.k.a. metabloggeri om bloggandet)

• Skriv kort. Det är bara att inse fakta. Ingen läser blogginlägg på 10 000 tecken. Kan man inte säga vad man tänkt på max 5000 tecken så är det för långt (förutsatt att det inte handlar om någonting alldeles helt särdeles exceptionellt briljant - men då ska man kanske hellre satsa på att skriva en bok?).
• Stressa inte. Skriv när du har lust och när du har någonting att säga. Om det går fyra månader mellan varje post så strunt samma. En intressant blogg bli läst även om inläggen kommer glest.
• Välj dina läsare enligt hur det känns bäst (åtminstone i någon mån – internet är trots allt ett oförutsägbart svart kaninhål). Gör reklam för din blogg (facebooksida, twitter, reklamlakan på Forums hörn...) om du vill ha många läsare. Strunta i det och bjud in kompisarna om det känns bättre. Vill du bli läst av andra historiker: anmäl din blogg till Agricolas blogg-feed.
•  Läs bloggstatistiken. Bästa sättet att lära sig vad folk googlar efter och vilka ämnen som intresserar. Intressant också på många andra sätt. Blogger har sitt eget statistikverktyg, men det finns också andra (bättre) gratisprogram man kan använda så som Statcounter.
• Använd bilder (men tänk på hur du gör det).
• Använd bloggen som en personlig portfolio och klippbok – spara på idéer, uppslag, roliga fynd och allt annat som gör historia just så himla spännande som det är.