lördag 25 januari 2014

Sådant man gör en lördag i januari






Eldar i köksspisen. Bakar bröd. Går ut en sväng på isen och lyssnar på motorsågsljudet när grannen sågar ved. Läser Bertel Gripenbergs Drifsnö. Tänker att livet är här och nu. Ger sig själv en mental näsknäpp för den klichén. Tänker att ja, än sen då?

söndag 19 januari 2014

Mörker


Ikväll är det månljust här hemma på ön. Jag roade mig med att försöka fotografera iskristaller på fönstret i motljuset från månen. Medan jag höll på tänkte jag på att också ljuset och mörkret är en del av kulturhistorien. Här på ön finns det bara kommunal gatubelysning på ett enda ställe (på gravgården...de döda behöver kanske mer ljus än de levande?). Men egentligen är det heller aldrig riktigt becksvart - ögonen vänjer sig så småningom.

Det är förresten någonting särskilt med ett hus som man har bott så länge i, att fastän det är så mörkt att man inte ser handen framför sig, så kan man ändå röra sig; gå upp och ner för trapporna, sträcka ut handen och hitta det man behöver. Jag föreställer mig att det var så de flesta människor levde ännu för hundra år sedan.

Ibland när jag guidar på museet brukar jag prata om ljus och mörker. Till den mentala bild av "livet förr i tiden" som lever starkast hos många människor, hör föreställningen att man använde stämningsfullt fladdrande levande ljus för att lysa upp om kvällarna. Många blir ganska förvånade över att stearinljusen inte kommit till förrän under 1800-talet (det fanns förstås vaxljus tidigare än så - men de var dyra och inte någonting som vanligt folk hade råd med i sina stugor)... Bland invandrargrupperna möter man däremot relativt ofta igenkännande nickningar när man visar den överlägset vanligaste ljuskällan från några hundra år tillbaka i tiden: en brinnande pärta i en hållare eller kanske bara instucken mellan stockarna i väggen.  Brinnande stickor är fortfarande gångbar belysningar i somliga områden av vår värld.

fredag 17 januari 2014

Sånt man helt plötsligt kan komma att tänka på en eftermiddag på Sveaborg

I år har jag studerat historia i tolv år... Det är lika lång tid som jag gick i skola innan dess. Något har jag kanske lärt mig på den tiden och ännu mer har jag säkert glömt bort - men roligt har det varit.

söndag 5 januari 2014

Först är det jul och sen blir det vår


Det har varit varmt länge nu. Mina julrosor är övertygade om att det är vår. Själv misstänker jag ju nog att snöeländet inte kommer att utebli det här året heller - men man kan ju alltid hoppas. Och åtminstone får man väl drömma lite? I väntan på våren har jag i alla fall idag vikt cirka 300 planteringskrukor av tidningspapper för kommande behov. När det sen någon gång blir såningsdags brukar det vara så mycket att hinna med att det inte finns tid att stå och vika krukor. Medan jag vek, tänkte jag på vilka sorter jag ska ha i år. Det är nästan lika roligt som att odla.