torsdag 16 september 2010

Daemons & genius

Snubblade över författaren Elisabeth Gilberts tal om kreativitet på youtube och tror faktiskt att hon har en mycket viktig poäng. Det pratas helt enkelt för mycket om kreativitet i allt för flummiga och idealiserande termer. Det handlar inte alls så mycket om någon mystisk ingivelse och kanalisering av krafter&förmågor som man antingen har eller inte har - som det de facto handlar om pur envishet och arbete. Det hjälper helt enkelt inte alls att vara begåvad om man aldrig tvingar sig själv att börja skriva, måla, forska eller utföra vad helst det är man tänker sig att utföra.

Att skapa någonting är ett arbete som kräver ansträngningar, envishet och uthållighet. Det är helt enkelt förbaskat besvärligt. Att idealisera någon slags mystisk kreativitet som vissa människor har och andra inte har, är egentligen att inte värdesätta arbetet bakom. Det är nyckeln till varför konstnärs-, författar- och forskaryrkena ännu, som de allra sista yrkena till och med efter sjuksköterskeyrket, betraktas som "kall", d.v.s. någonting man gör för att det ger personlig tillfredställelse (inte för att leva på) och därför inte behöver betalas som andra yrken.

Att idealisera kreativiteten är kort och gott en björntjänst för alla dem som försöker göra vår gemensamma värld till en trevligare plats. För det är inte mystiska, njutningsbara ingivelser som skapar böcker, konst och vetenskap. Det är arbete. Och arbete borde löna sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar