Jag hade glömt mitt bibliotekskort då jag gick till biblioteket senast. Lite snopen stod jag vid låneautomaten och såg all min julläsning gå mig förbi.
- Man kan möjligtvis inte få låna i alla fall?, sa jag till bibliotekarien, och tillade hoppfullt "Jag kan visa mitt körkort."
- Nej tyvärr, sa bibliotekarien. "Kan du inte hämta ditt kort och komma tillbaka senare?", frågade hon sen.
- Nej, sa jag och försökte se lite ynklig ut. "Jag bor ju trettiofem kilometer bort. Med färja", tillade jag sen. "Jag kommer inte till stan igen förrän efter jul."
Bibliotekarien kastade en blick på min bokhög.
- Okej då, så hon. "Men vi gör ingen affär av det."
- Oj tack! sa jag och var glad. Först sedan jag kommit hem insåg jag att hon antagligen tänkte att en kvinna som tänker läsa Hjalmar Bergmans "En döds memoarer" på julafton, nog kan behöva sina böcker.
----
Sirpa Kähkönen skriver en fin kolumn i Savon Sanomat om alla finfina bibliotekarier. Jag instämmer helt. Det är lätt att komma till biblioteket. Och det är bibliotekariernas förtjänst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar