Jag återvänder till en tanke ur mitt föregående inlägg. Att läsa högt är någonting speciellt. Ett av julnöjena är när radion på julaftonseftermiddagen sänder en inspelning med Tove Jansson som läser sin berättelse "Granen". Det är en av de få jultraditioner som radio Vega hållit sig med under de senaste åren (förutom julbönen kl. 17) och det är lika fint att lyssna till varje gång.
Innan jul gjorde jag ett inhopp som lucka nr 20 i Produforum Östnyland och Borgåbladets gemensamma kulturjulkalender och läste lite ur Islossning medan Emilie Adolfsson improviserade ett musikaliskt ljudlandskap till texten på flygel. Det var en väldigt rolig grej som jag gärna skulle vilja göra om. Till min egen förvåning upptäckte jag flera nya nyanser i min egen text som jag aldrig hade reflekterat över tidigare.
Jag har alltid tyckt om att lyssna på högläsning. Texten förvandlas på något helt magiskt vis när den får en mänsklig röst. Den amerikanska författaren Maya Angelou har uttryckt det såhär: "Words mean more than what is set down on paper. It takes the human voice to infuse them with deeper meaning.".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar