Vådan av att studera för effektivt

I den pedagogiska debatten om skolans ansvar för att förebygga individualism och dekadens som jag citerade i mitt förra inlägg ingår förresten ett kurriöst - men idag högaktuellt arrgument - med tanke på den pågående statliga effektiviseringen av högskolestudier. Idag förväntas studenterna klara av sina studier så fort som möjligt och den som inte tar sin examen efter sina fem år vid universitetets möts av en hel rad byråkratiska åtgärder.

Men - år 1903 såg det pedagogiska etablissemanget annorlunda på frågan.

Föredragshållare Waldemar Ruin, professor i pedagogik, lyfte nämligen i sitt anförande särskilt upp ett växande problem som drabbat universitetet. Det förekom enligt honom att somliga studenter var så målmedvetet fokuserade på att ta sin examen så fort som möjligt att de helt försummade kamratlivet.

Dessa studenter var enligt pedagogen en synnerligen oroväckande grupp - för när man sitter instängd i (jo, nu citerar jag) "sin mörka studerkammare" blir man lätt alltför fokuserad på sig själv och sina egna egoistiska intressen, vilket enligt professorn inte kunde vara bra varken för individen eller samhället. I studerkammarens mörka ensamhet förfaller studenten nämligen lätt till dekadens och detta måste till varje pris undvikas.

Det enda sättet att förebyggande den hotande dekadensen (d.v.s. egoistisk individualism) var enligt professorn att få ut studenterna i nations- och kamratlivet. Studierna var det inte så bråttom med.

Det ni...