Sidor

torsdag 6 maj 2010

Kaffe utan grädde

Idag har jag för första gången hållit en temaguidning om matkultur och sedernas historia på Nationalmuseet. Det är ett nytt koncept och det är verkligen en väldigt bra idé för det finns hur mycket som helst att berätta om.

Mitt eget favoritämne är naturligtvis kaffekultur - obotlig kaffedrinkare som jag är. Några smakprov:

- Då Karl XII efter slaget i Poltava blev tvungen att fly till Turkiet kom han i kontakt med kaffet. Då han sedan återvände hem till hovet i Stockholm hade han med sig en egen, turkisk "kaffekokare" - det vill säga en person som kunde konsten att koka kaffe.

- År 1708 öppnades det första kaféet i Stockholm. Kaffet betraktades dock som en överdriven lyxvara och var till och med förbjudet i Sverige under flera repriser under 1700-talets senare del. Då kunde man stöta på uttrycket "att dricka brunt" som ett indirekt sätt att säga att man hade avnjutit den förbjudna drycken.

- Med kaffet åt man sötsaker så som konfekt. Vetebullar som vi äter i dag blev inte vanliga förrän slutet av 1800-talet då man kunde börja köpa jäst att baka med. På 1700-talet konsumerade finländarna 50 gram socker per person och år - idag är motsvarande konsumtion 30 kilo per år.

- Under andra världskriget var kaffet en av de första produkterna som ransonerades i Finland. Från och med 1941 gick det inte längre att få tag på över huvudtaget och de kaffetörstande finländarna drack i stället surrogatkaffe som gjordes på rostade maskrosrötter eller cikoria. Att kaffetänderna måste ha värkt något obeskrivligt under denna tid bevisas av att det första fartyget som kom till Finland med en last kaffe efter kriget har fått en plats i historien. Skeppet Hercules som kom med kaffebönor från Brasilien år 1946 utgjorde för många ett klart tecken på att normala tider började återvända till landet. Kanske är det därför finländarna än i denna dag är det folk som konsumerar mest kaffe per person i hela världen?

4 kommentarer:

  1. Oj, oj, oj... Idag var det första gången som jag lite ångrar att jag läste din blogg mitt på dagen. ;-) Dessutom efter kaffepausen! Nu blev jag ju så otroligt kaffesugen! Det var en intressant läsning! Fint!

    SvaraRadera
  2. Jag dricker ju inte kaffe överhuvudtaget men tycker ändå att kaffekultur är intressant! När jag flyttade till Lund reagerade jag på hur mina kämppisar dricker kaffe ur små koppar (alltså egentliga kaffekoppar, i jämförelse med de muggar finländare brukar använda) och att det var ovanligt att *inte* dricka sitt kaffe med mjölk eller grädde. Den vita blandisen är så viktig att de till och med tar till matlagningsgrädde och dylikt i brist på annat.

    Jag tyckte först att det var lite lustigt. De drack ju *mindre* kaffe, *utspett*! Men sen har det visat sig att tydligen kokar de sitt kaffe mycket starkare än vad är kutym i Finland. Undrar hur det då egentligen blir med kaffekonsumtionen och vem som dricker mest. Kanske det borde beräknas i styrka, som med alkohol? :)

    SvaraRadera
  3. Jo, vår finländska kaffekultur skiljer sig på många sätt från andra länders - till och med svensk sådan. Orsaken till att vi toppar statistiken på kaffedrickandet är nog detta att vi dricker ljusrostat filterkaffe i mugg flera gånger per dag - det går åt mycket kaffepulver till detta (tror att konsumtionen alltså mäts just i kaffepulver/bönor, inte färdigbrygt kaffe). Egentligen är det ganska slösaktigt att dricka kaffe på detta sätt för man kokar lätt för mycket (det blir ju nästan alltid lite kvar i kaffekokarens kanna) eller glömmer bort att dricka det så att man sedan får hälla bort kaffet då det blivit kallt.

    En liten, stark expressokopp däremot stjälper man ju i sig med det samma så att den inte glöms bort och kallnar på skrivbordet...

    SvaraRadera
  4. Hm... "nytt koncept"? Mikko T och jag höll dylika guidningar ("nautintoaineet" kallade vi dem :)) ungefär 2002-2003... Konstigt. Men kanske museets minne inte är så långt som det annonserar? ;) Kram!!

    SvaraRadera