Igår var jag på bio och såg Leonardo di Caprios nya film, the Inception. Den var väl helt okej - fastän ganska lång - men om man skall operera med tre olika drömnivåer plus verkligheten så blir det väl lätt så. Jag tyckte metaforen med att åka hiss ner till di Caprios källare - förlåt, undermedvetna - och hitta ett instängt vilddjur till kvinna, var lite väl sliten. Men som helhet var det intressant med tanken hur idéer föds och hur drömvärlden fungerar.
En av filmens idéer var att sådana drömupplevelser man ibland har av att omgivningen stirrar på en, beror på att drömmaren börjat bli medveten om att han befinner sig i en dröm och att drömmen därför reagerar med hotfullhet som ett slags försvar mot att bli avslöjad som - en dröm; alltså någonting icke existerande, någonting overkligt. Eftersom det här med självmedvetenhet (alltså att subjektet upplever och blir medvetet om sig själv som just ett subjekt) är någonting som jag funderat en del över på sistone så kändes filmen som ett roligt tankeexperiment. Få se, kanske återkommer jag till det här idéerna någon gång framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar