Vi har firat födelsedag på traditionsenligt sätt. En ask choklad och en bukett tulpaner, hallontårta och morfars historier till kaffet - på tal om chokladasken så fanns det också en historia.
Under kriget någon gång flöt en stor låda med rysk choklad plötsligt en dag i land på en av de allra yttersta holmarna. Öborna blev glada över att få kalasa på choklad som ingen hade fått på länge och åt belåtet upp allt samman.
Men då kvällen kom och man skulle sova var det ingen som kunde få en blund i ögonen på hela natten och inte heller under de därpå följande nätterna. Alla som hade ätit av chokladen var klarvakna och pigga som mörtar.
Förmodligen innehöll lådan den sortens choklad som var ämnad för stridspiloter eller andra soldater i trängda situationer. Vad det riktigt var för något är inte så lätt att veta, kanske skulle det inte ha klarnat även om någon hade kunnat tyda den ryska texten på lådan.
Det finns ett gammal ordspråk som säger: När någonting på havet händer, låt det driva till våra stränder. Men havet kommer ibland med ganska märkliga presenter.
Hihi! Det är ju mycket i vår historia som "flytit i land" - kom att tänka på muntliga historien om Barbara/Mariaaltaret som lär skall ha flutit i land på Kaland och rent sagt förgyllde den lilla landsortskyrkan. Det har ju spekulerats i ifall altaret i all sin prakt inte varit menat för Åbo... :)
SvaraRaderaJa, sannerligen. Bra parallell det där! - Kom inte att tänka på den historien då jag skrev :)
SvaraRadera