Midvinter

Idag är det den kortaste dagen på hela året. Och det snöar. Jag smakar på ordet midvinter och tycker att det smakar gott. Kallt och glittrigt på något vis – men inte så kallt att man fryser om tårna. Däremot fastnar det kanske lite i tänderna då man tuggar - en tydlig bismak av tjinuski med frusna tranbär. Tranbär ja, jag tänker på att kärret, där vi ännu för två veckor sedan hittade massvis med tranbär, nu ligger inbäddat under ett fluffigt termotäcke av snö. Då, på samma gång hittade jag också två stora kantareller – det blev alltså smörgås med stekta, färska kantareller till första advent. Men nu är det nog kört, flera kantareller lär man inte hitta. Det får bli sedvanlig lutfisk på julafton. Det här med jul är en knepig sak. Man har så höga förväntningar och det är lätt hänt att det inte alls blir som man hoppats. I vår annars väldigt fredliga familj brukade det förr höra till att alltid ha ett riktigt praktgräl någon gång under julaftonseftermiddagen. Nu för tiden då det här med familj har blivit en allt mer komplicerad sak för mig, så har jag i alla fall lärt mig att gå ur vägen för den då det behövs. Julen är inte heller längre så mycket glögg, gris, gröt och pepparkaka. Jag bryr mig inte så mycket om huruvida julen följer alla de vanliga mönstren eller inte. På julaftonsdagen, då det ännu är ljust ute går jag ut i skogen och klättrar upp på Tomteberget i norrskogen och ser ut över havet och öarna. Det måste medges att det har funnits jular då jag suttit på stenen där uppe och inte alls känt mig särdeles julig. Men det har också funnits år då jag suttit på en kullblåst gran och blickat ut över Finska viken och sjungit ”gläns över sjö och strand” för full hals. Det här med jul är ganska långt vad man gör det till och fördelen med att fira den ensam i skogen är att man kan gasta på bäst man vill ifall man känner sig frustrerad. Så nu är det jul i vår älskade Nord, är det jul i vart hjärta också? Men egentligen, egentligen är det inte julen som spelar någon roll. Det viktiga och det fina är att just i dag är det vintersolstånd och midvinternatten är som djupast. På torsdag då vi firar julafton är det alltså redan ljusare. Och bättre tider är på kommande.

Bättre tider, ljusare tider, varmare tider. Det vill jag tro på. Kalla mig positivist den som vill...